Denna artikel handlar om tamkatten. För familjen kattdjur, se Kattdjur.

Katten (Felis catus), även känd som tamkatt, är ett relativt litet, smygjagande rovdjur. Vildkatten blev tidigt domesticerad av människan för att hålla efter skadedjur eller som sällskapsdjur.

En vanlig missuppfattning är att en huskattär ett annat ord för tamkatt, men så är inte fallet. Det är istället ett annat ord för blandraskatt, och trots sitt namn så måste den inte nödvändigtvis vara tam och bo i ett hus.

Tamkatten skiljer sig från arten vildkatt (Felis silvestris) i temperament, päls, tasstorlek och tandplaceringar och är mindre resistent mot vissa blodcancersjukdomar som sprids via virus. Tamkatten är dock tillräckligt närbesläktad med vissa asiatiska arter av vilda kattdjur för att de vid korsning kan producera åtminstone delvis fertil avkomma. Sådana korsningar sker dock inte i naturen, men vissa kattraser, som exempelvis bengal har avlats fram på sådant sätt.

Katten anses ha uppstått ur den nordafrikanska underarten av vildkatt, den så kallade falbkatten (F. s. lybica), som är ganska lätt att tämja, eventuellt parad med europeisk vildkatt. DNA-analyser från 2007 bekräftar att tamkatterna härstammar från falbkatten, som än i dag finns i vild form i bland annat Israel och Egypten. Hur länge den levt nära människan är ännu oklart, men det rör sig om mellan 9 000 och 15 000 år.^[3] En studie utförd av National Cancer Institute pekar mot att alla världens tamkatter härstammar från en grupp vildkatter som levde i Främre Orienten för omkring 10 000 år sedan.^[4] Egyptierna är bland dem som längst haft katten som tamdjur.

En orsak till begreppsförvirring är att förvildade tamkatter ofta felaktigt kallas för "vildkatter". Arten vildkatt, med underarter som europeisk vildkatt (F. s. silvestris) och skotsk vildkatt (F. s. grampia) går inte att tämja. Däremot går en utefödd förvildad tamkatt ofta att få tam.

Taxonomi  [redigera]

Tamkatten beskrevs taxonomiskt första gången 1758 av Carl von Linné som Felis catus i den tionde upplagan av hans Systema Naturae.^[5] Dock har vissa samtida studier visat att tamkatten kan utgöra samma art som vildkatten som traditionellt klassificeras som Felis silvestris (Schreber, 1777).^[6] Detta har skapat en taxonomisk begreppsförvirring och tamkatten behandlas därför ibland som en underart till vildkatt, då omnämnd som F. s. catus.^[7] På motsvarande vis behandlas vildkatt ibland som underart till F. catus. År 2003 beslutade International Commission on Zoological Nomenclature (ICZN) att vildkattens vetenskapliga namn är F. silvestris.^[8] Det allra vanligaste är idag att beskriva tamkatten som F. catus, och därmed behandla den som en egen art och följa konventionen att använda den äldst kända taxonomiska synonymen som föreslagits.^{[källa behövs]}Johann Christian Polycarp Erxleben klassificerade tamkatten som Felis domesticus i hans Anfangsgründe der Naturlehre and Systema regni animalis från 1777. Detta namn, och dess varianter som Felis catus domesticus och Felis silvestris domesticus, ses ofta, men är inte korrekta vetenskapliga namn i och med ICZN:s beslut från 2003.^[9]

De små katterna är mer opportunistiska jägare i den meningen att de kan döda och äta fler arter – faktiskt flera tusen – medan stora kattdjur endast tar ungefär hundra olika arter bytesdjur. Detta beror på att det finns färre olika arter i de storleksklasser som de stora kattdjuren med fördel kan utnyttja. Rent teoretiskt sett skulle de större kattdjuren också kunna döda flera tusen olika arter, men gör det inte på grund av att själva jakten på till exempel en mus kostar mer energi än vad bytesdjuret innehåller. Undantaget är leoparder, som i regel har en stark böjelse för att även jaga mindre byten.

Andra aspekter är att de mindre kattart

Sedan katten blev domesticerad har en mängd kattraser uppstått. De kan delas in i tre kategorier: naturliga, korsade och muterade.

De naturliga kattraserna är sådana som utvecklats naturligt i olika delar av världen, genom urval beroende på till exempel under vilka klimatförhållanden katterna levde, eller via naturligt förekommande mutationer. Några exempel är turkisk angora, europé och maine coon. Korsade kattraser är sådana som är resultaten av människans medvetna avel för att bevara, förstärka eller utveckla vissa särdrag eller egenskaper. Exempel: ocicat och bengal. Muterade kattraser är sådana kattraser som uppstått genom att en mutation har tillvaratagits av människor och avlats vidare på. Exempel på sådana kattraser är manx, de olika typerna av rex-katter, munchkin och american curl.

Av dagens kattraser är de flesta ganska nya. Tills för bara ungefär hundra år sedan fanns endast de olika typer av katter som ingår i den naturliga kategorin ovan (inklusive ett fåtal som uppstått via naturliga mutationer).

Rasrena katter kallas raskatter. Vilka raser som skall godkännas och vilken standard som skall gälla för dessa bestäms av kattförbunden, vars riktlinjer kan skilja sig ganska kraftigt åt. Samma katt kan därför anses tillhöra olika raser beroende på kattförbund. Den organisation som erkänner flest raser är The International Cat Association, TICA. Ett förbund som är ganska sparsamma med att godkänna raser är The Cat Fanciers' Association, CFA. De godkänner idag (enligt förbundets webbplats) 37 olika kattraser, medan TICA på sin sajt listar 62 olika raser och varianter. Andra betydelsefulla förbund är Storbritanniens Governing Council of the Cat Fancy, och det internationella förbundet Fédération Internationale Féline, FIFe. I Sverige organiseras de av bland annat Sveriges Kattklubbars Riksförbund, SVERAK, som är kopplat till FIFe. Det finns även ett flertal fristående independentklubbar; se Nordiska IDP.

erna inte kan ryta, och att de kan spinna både när de andas in och andas ut.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

hej! jag o emma har fått sköthästar! Emmas heter vilden och min heter Mirame. Emma ska förklara lite om Vilden: han ee jättesnäll, han ee jättesöt, jättegullig och den finaste hästen man kan tänka sig! Abc om Vilden: V. vacker, I. Inte dum, L. lekful...

För den religiösa titeln, se Primas (biskop) Primater Västlig gorilla Systematik Domän EukaryoterEukaryota Rike
DjurAnimalia Stam RyggsträngsdjurChordata Understam
RyggradsdjurVertebrata Klass DäggdjurMammalia ...

Ödlor (Lacertilia) är en underordning i klassen kräldjur. Ödlor är den artrikaste kräldjursgruppen och förekommer i många olika habitat världen över, utom på Antarktis. Variationen i utseende och levnadssätt är stor, från komodovaranen som kan bli öv...

Fåglar (Aves) är en klass tvåbenta, varmblodiga ryggradsdjur med näbb, vingar och fjädrar som lägger ägg. De flesta fåglar kan flyga, men inte alla. Det finns idag mellan 9 000 och 10 000 olika fågelarter i världen, beroende på hur man räknar, vilket...

Denna artikel handlar om fiskar som djur. Se fisk (livsmedel) för fisk som fångst och livsmedel. För andra betydelser, se Fisk (olika betydelser). Fiskar                    
            Fiska...